Det finns två huvudsakliga aspekter att beakta:

Punkt 1: Kan skogar existera utan mänsklig inverkan?

Svaret på den frågan är utan tvekan "ja". Skogar har funnits på jorden i cirka 380 miljoner år – långt innan människan existerade. Naturen anpassar sig ständigt, utvecklar nya arter och ekosystem som är tillräckligt motståndskraftiga (resilienta) för att överleva i en föränderlig värld.

Punkt 2: Är vi människor, ur ett ekonomiskt perspektiv, nöjda med det som naturliga ekosystem producerar i sitt eget balans?

Denna fråga leder oss direkt till nästa övervägande:

 Ur ett ekonomiskt perspektiv finns det flera faktorer att beakta. De viktigaste frågorna är: "Vem ställer frågan?" och "Vilket tidsperspektiv har vi?" – tänker vi kortsiktigt eller långsiktigt?

Om vi ser på situationen ur skogsindustrins och virkesköparnas perspektiv finns det en stor efterfrågan på billig råvara i små dimensioner, särskilt för massavedsindustrin. Ur ett kortsiktigt perspektiv framstår monokulturer, korta omloppstider och kalhyggen ("Slutavverkning") som den mest lönsamma metoden för att tillgodose detta behov.

Ur skogsägarens perspektiv kan dock naturnära skogsbruk ofta vara mer ekonomiskt lönsamt än kalhyggesbruk. Principen bygger på att låta naturen göra så mycket av arbetet som möjligt. Därigenom kan kostnader för plantering, röjning och gallring kraftigt reduceras eftersom skogen naturligt föryngras och dessutom bygger både röjning och gallring på naturligt urval.

En annan ekonomisk fördel är avverkningen av mogna träd med större dimensioner vilket leder till en högre andel kvalitetsvirke och därmed bättre försäljningspriser. Medan timmerandelen vid traditionellt kalhyggesbruk ofta ligger runt 50 %, kan den vid framgångsrikt etablerat naturnära skogsbruk uppgå till 80%.

"Vill du få en bättre förståelse för värdet av en trädstam eller den ekonomin av hyggesfritt skogsbruk? Här är två resurser som illustrerar detta från olika perspektiv:"

📽️ Virkesvärdet i en trädstam –se videon här

📄 Ny studie: Hyggesfritt mer lönsamt än kalhyggen

🔗 Läs artikeln här

Utöver de ekonomiska fördelarna gynnas skogsägare långsiktigt av mer stabila och motståndskraftiga (resilienta) skogar, som är mindre känsliga för stormskador, skadeinsekter och klimatförändringar.

Vilket leder oss direkt till nästa punkt: tidsperspektivet.
Varför är hög motståndskraft (resiliens) så betydelsefull för långsiktig ekonomisk hållbarhet, och vilka konsekvenser har ett kortsiktigt synsätt?

"I takt med klimatförändringarna når många intensivt brukade skogar gränsen för sin motståndskraft. Längre torrperioder å ena sidan och högre luftfuktighet å andra sidan ökar känsligheten för vissa svampar och insekter, såsom granens topptorka och törskate. Förlängda vegetationsperioder gynnar dessutom massförökning av granbarkborren, vilket kan leda till att hela granbestånd utplånas. Exemplet med stormen Gudrun visar tydligt vilka ekonomiska konsekvenser detta kan få."

Orkanen "Gudrun" i januari 2005 orsakade enorma skador på det svenska skogsbruket. Totalt fälldes cirka 75 miljoner kubikmeter skog, vilket motsvarar hela Sveriges årliga avverkningsvolym. Den totala ekonomiska förlusten uppskattades till cirka 2,25 miljarder euro. Den plötsliga tillgången på stormskadat virke ledde till ett kraftigt prisfall på trävarumarknaden, vilket ytterligare ökade skogsägarnas förluster.

Vad innebar detta för enskilda skogsägare?

De ekonomiska konsekvenserna för skogsägare var enorma. Värdeminskningen på stormfällt virke var betydande, och många tvingades sälja timmer till kraftigt reducerade priser. Samtidigt ökade kostnaderna för röjning och återplantering av drabbade områden.

• Priset på gransågvirke sjönk efter Gudrun med upp till 40 % jämfört med nivåerna före stormen.
• Skogsägare i hårt drabbade områden förlorade upp till 80 % av sitt bestånd.
• Kostnaden för röjning och återplantering uppgick ofta till flera tusen euro per hektar.

Dessutom fungerade de oröjda stormfällda träden som yngelplats för granbarkborren, vilket förvärrade skadorna ytterligare. Under 2006 och 2007 förstördes flera miljoner kubikmeter granskog i södra Sverige på grund av barkborreangrepp.

Varför är detta relevant för framtiden?

Med fortsatt klimatförändring ökar risken för liknande katastrofer. I det tyska skogsbruket registrerades under 2018–2020 en volym på 176,8 miljoner kubikmeter skadad skog, vilket ledde till ekonomiska förluster på över 12,7 miljarder euro. Särskilt granbestånd drabbades hårt, eftersom de är känsliga för barkborreangrepp under torra perioder.

Dessa siffror belyser de allvarliga ekonomiska konsekvenserna av skogsskador och understryker behovet av en mer motståndskraftig skogsförvaltning. Naturnära, strukturrika skogar med en större andel lövträd är långsiktigt stabilare och kan minska risken för ekonomiska förluster vid naturkatastrofer.

Vill du veta mer?

Läs följande artiklar:

📄 Naturliga skogar inte lika känsliga för torka som produktionsskogar
🔗 Läs artikeln här

📄 Costs and benefits of implementing continuous cover forestry in boreal peatlands
🔗 Läs artikeln här